THEY ARE SO ADORABLE I GET CAVITIES

Looking down at his hands, Nick coughs awkwardly. "Okay, well.. Don't interupt me okay. I'm not exactly sure where I am yet, but I think I like you as more than friends. If I have to be honest with myself, I might even love you. But I don't know. I just started realizing things only this week. You've apparently had months to figure out how you feel. I might love you, I could love you. All I know is, I'm absolutely okay with you loving me. As for me, I just need a bit more time. To figure out how exaclty I'm feeling. And to thank the gods, that you do still want to be my friend. That you had an actual good reason for avoiding me."

Jeff's eyes were glued to the ground, his hands shaking slightly as Nick spoke. It wasn't until he fell quiet again as Jeff looked up. "I could never not want to be your friend, Nick..." After a moment of silence, he raised his voice again. "Can you... Can you please just hug me?"


Gaytext coming up

Tänkte bara skriva att den här människan är obeskrivligt bra på alla sätt. Hon hjälper mig upp på ett sätt som jag trodde var omöjligt, får mig helt enkelt att må bättre än jag gjort på länge. Antagligen den som vet mest om mig. Troligtvis min bästa vän, även fast jag inte vill använda den beskrivningen. Det går inte att komma ifrån att jag är enormt glad att ha henne i mitt liv.

Kort sagt; Jag älskar dig :3 <3


Om jag förlorar dig
Så förlorar jag synen
Om jag förlorar dig
Då har jag ingenting kvar
Förlåt mig, men du är allt jag har



Sen är det gulligt med 1 år gamla bilder också.

randooooooooommmmmmmmmm

Fullt normala människor brukar sitta och läsa/dö-på sina egna noveller mitt i natten. Jag får dåligt samvete och sitter och bölar, uhu ._.
"Ett stort leende prydde den 1,56 centimeter långa pojkens ansikte då han såg på James genom luggen."
HBYUJHGHKJSGDJHFSB. Han är så söt så jag dör.


Nu ska jag sluta. Othello är skickad. Han är snart hemma. WOHO!

~*

Jag har aldrig vaknat så rädd
som då, och jag minns det
så väl.

"Jag klarar inte
av dig längre. Jag saknar
den gamla du. Hon som
fanns bakom en,
och aldrig svek.
Inte hon du blivit,
hon som bara snackar.
Hon som aldrig vill
veta av mig längre.
Den riktiga du, som
var dedär äkta.
Du är inte rätt."

Lova att det aldrig händer.
Att jag aldrig får höra
orden att du inte vill
vara hos mig längre.
Det finns inget
som skrämmer mig
lika mycket.

Älskling, jag saknar dig.

-

Vet du hur det känns?
Att kasta bort hela sitt liv för en person
Att leva sitt liv efter hur den personen är
Att göra allt man kan för att hon ska må bra
Att tänka så mycket på henne att man glömmer sig själv?

Jag gör, och jag ångrar det inte.

Checklist 3.0



Öppnat dokument.




Skrivplaylist.





Motivation i form av chips.



Fantasi.





See my problem?

Eskilstuna-bo

Dadadadaaaaaaam! Hej jag heter Kajsa och jag bor i Eskilstuna (:
Men jag kollar på 2½ Men, och lyssnar på vad de vuxna snackar om. Elisabet's bästa sveeen är här, då pappa och Elisabet faktiskt gifter sig imorrn. Deni!
"Jag måste pinka... Charlie, hämta grilltången!"


Men jag har gjort en novell-blogg, mmhh. Boegapa
Håller på att lägga in Nothing Without Heartache, handlar om Felix som blri dumpad av sin boyfriend för att dom ska flytta typ 50 mil bort, vilket Robin - exet dårå - berättar samma dag som dom drar. Prologen har jag lyckats slarva bort -.-


Normala skriverier

- Passa dig så jag inte sätter mig på dig! sa han i ett försök till att vara allvarlig vilket misslyckades ganska rejält, men han satte sig ändå på sängkanten.
- Du får gärna sätta på mig, sa James och vred på sig så Oliwer på något sätt lyckades slå huvudet i väggen.

Alltså. Åh <3
Sitter och skriver om Say You Love Me, som behöver ny titel, istället för att packa. Jag dör på Oli, han är så överdrivet bögsöt. Och James som är Mr Prince-On-Ze-White-Horse. Åhherrgud.

- Jag vill inte.
- Men du måste, vet du.
- Jag vägrar!
- Jag är starkare än dig, jag pressar i dig den om det behövs.
- Du kan inte tvinga mig.
Ze misstolk.

Okej, jag ska sluta nu. Ska skriva ett "vettigt" blogginläggockså. Hugashaka <-- skyller på Amanda för dedär.
- Sluta skratta, vafan skrattar du åt!? sa han gällt, korsade armarna över bröstkorgen.
- Åt dig... Du vaknade runt sex, blev skrämd av en hund och... och genomvåt, kved han fram genom skrattattackerna. Oliwer satt bara och stirrade konstigt i några minuter innan han fattade och började skratta även han.
- James, du är ett jävla pervo! fnissade han och skrek till när han lyckase ramal ner på golvet. James låg dubbelvikt på sängen och skrattade, och Oliwer satt på golvet med ett dumt uttryck i ansiktet. Han reste på sig och blängde på James, dock med ett flin i ansiktet.
- Passa dig så jag inte sätter mig på dig! sa han i ett försök till att vara allvarlig vilket misslyckades ganska rejält, men han satte sig ändå på sängkanten.
- Du får gärna sätta på mig, sa James och vred på sig så Oliwer på något sätt lyckades slå huvudet i väggen

Sagan om allt möjligt, del 2

Tomten blev helt chockad. För där låg hans brorson, Draco Malfoy, i säng med dendär fjollvampyren i Twilight! Tomten gick fram och röck upp fjollvampyren i håret, puttade in honom i väggen.
- Hörru du, Gregor! Håll dina små klor borta från Draken här! Annars kommer jag och kör in dig till vetrinären! sa tomten argt och knäppte vampyren på näsan. Vampyren blev rädd och kröp ihop till en boll, försvann snabbt från rummet. Draco hoppade upp på fötter, och då såg tomten att han hade kläder på sig Tomten kunde inte göra annat än att stirra.
- Hörru tomten, fräste Draco, Fjollvampyren målade bara mina tånaglar! Han lyfte upp foten framför tomtens ansikte, och då såg tomten att Draco hade glänsanse neonbrunt nagellack där. Vampyren var tydligen rätt dålig på att måla, för hela Draco's fot var neonbrun! Helt jättefult. Tomten skakade på huvudet och gick ut från rummet, fortsatte gå ner längs korridoren. Helt plötsligt blev det alldeles rött i hela korridoren, för det var en jättestor köttbullsjordgubbe som hade fastnat på sin väg till Ica Maxi. Vad skulle tomten göra nu?

Fortsättning följer.


Sagan om allt möjligt, del 1

Det var en gång en människa, som bodde i ett stort rött hus. Men den här sagan ska inte handla om människan, varför tror ni det?
Nej, det var en varm och blöt sommardag. Inte våt, blöt. Riktigt drypande blött, vattnet bara rann. Mitt genom det blöta sprang en liten röd-svart krumelur. Det visade sig att det var en tomte med svarta byxor! Tomten råkade springa rakt in i en vägg, och svimmade! Helt otroligt, vem visste att tomtar kan svimma!?
- Jäva skitvägg, liksom, vem ställer en vägg här, vad gör den där väggen här? Den ska inte vara här, den ska vara där borta, inte hääääääääär! gnällde tomten när han vaknade, och öppnade dörren. Han gick in från väggen och började gå i en lång tunnel! Jag tycker vi följer efter.
Klopp, Klopp, Klopp ekade stegen i tunneln, där ett flertal dörrar var utplacerade längs väggarna. Slutet syndes inte, tunneln var nog flera kilo lång! Helt plötsligt stannade tomten och öppnade en av dörrarna. Den var nog lite svår att få upp, eller så ville den inte. I vilket fall knarrade och gnällde den rätt mycket, innan den äntligen gick upp. Från början var det rätt mörkt i rummet, men tomten klappade med händerna och fick syn på....

Fortsättning följer.